150301

Det var ett tag sen!
 
Vi har hunnit göra en del sen sist, uppdatering om det kommer i ett annat inlägg. Nu känner jag mest att jag måste återuppliva bloggen för att hålla koll på vad jag och hästarna har för oss.
 
I helgen har det varit tävlingsläger i stallet. Ett ridpass hemma i fredags, två i går, och idag åkte vi upp till ovalbanan allihop för att träna programridning. Jag var lite i valet och kvalet i morse - Snuff eller Kopur? Valet föll på Snuff, det är ju ändå hon som behöver träna mest och som ska tävla till helgen, tänkte jag.
Väl framme var hon på tårna direkt, och det blev inte bättre. När jag skulle sitta upp fick jag ha hjälp att hålla i henne, och ändå var hon överallt på samma gång. Så fort jag landat i sadeln och tagit stigbyglarna for hon iväg - full galopp, in i en snödriva, ut ur snödrivan, och rätt in på banan där jag kunde svänga runt henne på en volt och på så vis få stopp på henne... Men, alltså: extremt taggad (och olydig!). 
 
Vi skrittade mycket på volt, flyttade lite för skänkel och skrittade mer på volt. Allt för att få henne att fokusera. Efter ett tag hade hon landat lite och vi började jobba lite lätt med tölten. Sedan var det dags att ge sig ut på ovalen. Vi skrittade ett varv först för att kolla av underlaget - lerigt och isigt. Inte jättekul. Hur som helst så red vi sedan en T8. Det var två ekipage till som red samtidigt, men hon brydde sig inte jättemycket om dem. Bitvis gick hon riktigt, riktigt bra! Sedan tappade hon allt ibland och studsade, travade eller gjorde något annat. Och så töltade hon som en klocka igen. Varvbyte, och lite hopp och studs i början av andra varvet, sedan gick det bättre även där. Så allt som allt är jag ändå nöjd. Jag lyckades hålla henne någorlunda fokuserad, och hon töltade nästan hela vägen runt. Bitvis riktigt fin. 
 
Hon fick stå i hagen sedan medan vi åt lunch, och jag bestämde mig för att inte rida någon V5 utan åka hem istället. När hon är på det humöret blir hon väldigt stark, och det i kombination med underlaget var inget jag kände mig så sugen på. Jag är ju ganska feg på dåliga underlag också, hade det varit sommar hade jag antagligen hellre ridit även på eftermiddagen.
 
Jag pratade lite med Anna och kom fram till att byta häst till Vintermästerskapen iallafall. Jag skulle ha åkt dit nu på lördag med Saela och ridit T8 och V5, och sen till Tierp nästa lördag och rida F2 med Kopur. Men nu blir det alltså förhoppningsvis ändrat, om jag får byta häst. Isåfall rider jag Kopur på båda tävlingarna, tränar mer med Saela (massor av lydnad!) och tar ut henne längre fram i vår.
 
Vi misstänker att det är brunsten som spökar, hon började ju tidigt förra året och verkar börja brunsta av i princip vad som helst, så det vore inte konstigt. Funderar på att kolla upp om det går att ge t.ex. munkpeppar, eller om det inte är okej om man ska tävla.
 
När vi kom tillbaka till stallet fick Saela gå ut och jag tog in Kopur för en sväng barbacka runt byn. Han var lite springig, men inget större problem. Han är en klippa nästan jämt, den hästen. Som det känns nu skulle jag vilja sälja Snuff och istället köpa en till lite äldre, klockren läromästare... Tanken känns lockande ibland, att ha tre stabila herrar och inget yrväder till fuxfröken med hormoner sprutande ur öronen...
Men det är bara som det känns just nu, i morgon är jag antagligen glad över att jag har en av varje - en klockren läromästare och en utmaning som kan bli riktigt, riktigt flott.
 
 
Två små, gamla bilder från början av min och Popsen långa tävlingskarriär. Vinterbilden är från slutet av mars 2006, vår första eller andra lilla inofficiella klubbtävling tillsammans. Söta och välmatchade var vi iallafall i ljusblått!
Andra bilden är från vår första "riktiga" tävling någonsin. Vi åkte till Norberg, och tjejen som tävlat Kopur innan mig följde med. Hon fick säga åt mig när jag skulle gå till incheckningen, när jag skulle rida fram och allt annat som jag inte hade koll på... Jag var jättenervös och förvirrad, så Kopur tog hela ansvaret och fixade det där utan att jag var speciellt medverkande till det hela. Vi red lätt tölt och lätt fyrgång, fick väl högst medelmåttiga poäng och var långt ifrån någon finalplats. Men kul var det!
Världens bästa läromästare, för att inte säga världens bästa häst alla kategorier!

Kommentera här: